Vakenlördag.

Bjuder först och främst på en ganska nöjd hund. Då det bara är att traska en 50 meter från dörren så breder sig världens bästa lekplats för min hund ut sig: En snötäckt äng och..ja...hon behöver egentligen inte så mycket mer för att bli helglad. Köra ner nosen och rumla runt i snön. Få springa efter en snöboll som helt lämpligt en medföljande matte kastar. Perfa.

Kylan har ju märkts av en del. Det har legat runt -30 i två veckor nu, så jag tycker att det räcker. Det får fan vara bra. Jag säger stopp. Jag vet att det är Norrbotten, som ligger sjuhelsikes långt upp, men....kära nån. GE SIG! Det behöver inte vara TRETTIO MINUSGRADER. Jag fattar att det är ett vinterland. Det räcker med -20. Alldeles ypperligt.

Jobbet går fint. Man kommer som in mer och mer i rutiner och sånt. Man lär sig verkligen nya saker hela tiden och varje dag. Och fortfarande så är jag nöjd med arbetskamraterna som bidrar till en god trivsel för min del.

Ikväll däremot är jag speciellt osugen att jobba. Jag har varit sjukt trött och seg hela dagen och hur mycket jag än inte har gjort ett skvatt eller hur mycket jag än har vilat idag så känner jag mig bara helt outsövd och supersupersupertrött. Och ska på det vara vaken i många timmar till. Men. Det är bara att tagga till och skärpa ihop sig. Ska lösa av Tobias. Vi kommer jobba om varandra nu så vi kommer väl ses på måndagkväll nästa gång, förutom ett hej/hejdå på jobbet då. Självklart är det fortfarande tusen gånger bättre än att ha hela Norrlandskusten mellan oss.

Nej. Nu måste jag allt börja skrapa iväg mig till jobbet.