Torsk på torsk. På torsk.

"Det är ju lite roligt att torsk har blivit så lyxigt och dyrt nu. Det är nästan lyxigare än lax nu.." Säger programledaren på TV4 och sniffar sig förnöjt omkring i studion där tv-kocken står och river citronskal till den fina fisken.

Så roligt är det väl kanske inte, eller? Som lax var förr, går torsken samma öde. Laxen är dyr, lyxig. Uppäten. Förr åt man lax på led, eftersom det fanns mycket lax. Nu finns det inte lika mycket lax = dyr fisk = lyxig. Samma ekvation gäller för torsken. Torsken utrotas, av oss, och blir dyr. Och fin. Dyrt är fint. Utrotningshotat är fint.

Blårävspäls - fint. En stövel i pandaskinn - skitfin.

Koalaöronpuré - lyx. Svartvitkoöronpuré -skitäckligt.

Sjukdomar, utrotningshotning, svält och ond bråd död. Är också fint. Vi somhar pengar, vi ska roa oss på andras bekostnad - MEN - vi samlar på oss gott samvete. Vi gör en GALA. Humorgalan, Rädda Barnengalan, Cancergalan, Ondochbråddödgalan...Så att vi kan samla in pengar till de som har det obra, och skratta högt åt det också. Och de som verkligen, verkligen vill och har pengar...de köper sig ett dyrt, fett kuvert till en gala, får sig en dyr fet presentpåse och kan vräka sig medan de fyller sina munnar med kalixlöjrom och sina huvuden med gott samvete. Klappat och klart.

Men det är ju bra. Pengar måste ju in, och media och uppmärksamhet är bra hjälpmedel. Men det är ändå på nåt vis ganska makabert.

Torsk var det egentligen ja....eh...Jag hade nog inget mer på torsk. Jag är inte bättre jag. Jag gillar torsk och lax och galor.