Hem, hemma hos mig...

Emma!

Vad glad jag blev av din kommentar! :) Lite kvitto på att jag inte skriver för luften bara.

Åter hemma i Svedala. Med nya batterier, som man alltid säger. Och jag hoppas att det är kräm i dem. Jag har haft två sköna veckor med lite ny energi och hjärnrensning som nog ska ha väckt duracellkaninen i mig till liv. Nu blir det som till att fokusera framåt, på det som får mig, mig och mig att må bra: inte fokusera på dåliga saker - FRÄMST inte på det man stör sig på hos andra utan att jobba på sig själv litegranna. Skrapa bort lite brister. Finslipa de vassa kanterna. Som visserligen alltid kommer att vara lite trubbiga, men man kan alltid jobba på dem. Jag har ganska lätt för att gräva ner mig och ruva som på ett ägg av negativitet nu för tiden. Jag har nog varit lite bitter det senaste året. Nu har jag fått mig en liten käftsmäll och nu ..seglar vi.

Att sväva iväg - det får man också.

Idag har jag jobbat första passet sedan semesterns slut. Ganska skönt pass. Lagom jobb. Sprang en runda på fem kilometer i ett ganska grått och kallt regn. Men med Selma som lugnt sällskap lufsandes vid sidan av så gör regnet väldigt lite. En skön dusch och en god måltid på det så rundar vi av min eftermiddag. Nu får jag soffslöa och kan lägga mig i rimlig tid och läsa lite innan sömnen tar vid.

En heljobbsvecka väntar.