Det var tydligen jordbävning här igår. Jag kände ingenting, jag tror jag är resistent mot jordskalvsskakerier. Jag kände inget när det hände i Sundsvall för några år sedan heller. Fast min dåvarande pojkvän och människorna på samma trottoar kände, och hörde, smällen och braket. Inte jag. Jag kanske har en superhjälteförmåga som gör att jag inte känner sånt. Skitbra. Helt värdelös superförmåga. Hade hellre haft osynlighetsförmågan, men det här blev kanske över.
Tenta om en timme. Jag känner mig ganska beredd tror jag. Det känns som om jag har hängt med helt okej-bra de här veckorna. Det visar sig om tre veckor när tentan är rättad.
Ut med hunden, cykla iväg och skriva tenta, hem och packa, hoppa in i pappas hyrbil, åka hem, äta middag med mamma och pappa. Vara hemma. En vecka. En. Vecka.
1 kommentar:
Usch, börjar vara lite läskigt med alla jordskalv i landet nu ju!
Det i Sundsvall var ju riktigt läskigt. Jag trodde att en gigantisk bil kört in i huset och att det skulle rasa så jag sprang ut uta bara helskotta.
Den i STHLM kände jag inte av dock...
Miss U babe! Avis för att du får vara i S-vall! Hälsa alla nära och kära!
Skicka en kommentar