Selma löper.
Hon är sur, gnällig, lyder inte, sover inte och vägrar i stort sett allt. Hon ligger och trycker vid elementet (som är av och är kallt) eftersom hon antagligen svettas. Jag längtar till den dagen löpet tar slut. Så hon blir mindre sur och mer timid igen.
Introduktion till kriminaltekniken igår. Vi fick en genomgång på vad kriminaltekniker gör och vad vi kommer få tillgodogöra oss på skolan. Vi kommer börja med att ta fram fingeravtryck på olika sätt. Ta DNA/saliv-prover. Hur man hanterar provtagning vid sexualbrott (sk. Rapekit), och hur man hanterar döda.
Efter det hade vi vapenlektion. Första gången i mitt liv jag höll i en riktig pistol. Stort och konstigt ögonblick. Det kändes ganska mycket mer verkligt. Att nu gäller det snart. Vi fick plocka isär pistolerna och lära oss hur man hanterar dem när man hämtar ut och lämnar av dem. Hur man sätter ner och tar upp dem ur hölstret i bältet utan att man får titta eller använda annat än skjuthanden. Det är svårare än det låter. Och svårt och hårt att dra bak manteln (ovansidan på pistolen). Man måste vara mer hårdhänt än vad jag trodde. Men man vill inte vara hårdhänt med vapen. Snart blir man väl van. Det var ju bara första gången det där.
(tänk vad mycket "sa flickan" man kan få ut av det där stycket insåg jag)
Jag är hemma idag. Jag har feber. Jag ska titta på supernanny och glädja mig åt att jag inte har barn.
2 kommentarer:
shit vad läskigt! Vad häftig du är, tänk att jag känner en så häftig person ;) kramar!
Hej gumman. Vad trevligt det är att få följa ditt liv lite här. När man är ifrån varandra så mycket och länge så glömmer man lixom att man saknar, även om man vet att man gör det så känner man det inte lika intensivt. Men när jag läser det här så saknar jag intenivt!!! Och massor! Jag blir som lite nostalgisk, som norrlänningen skulle ha sagt.
Läskigt med pistolen. Jag har hållit i pappas ett antal gånger men jag tycker att det är jätteläskigt. Och när jag fick avfyra en bössa häromåret så sket jag nästan i brallorna. Det vill jag aldrig göra igen!
Hoppas det går bra för er, dig och Tomas. Kram på dig.
Och du, var föriktig!!! Pöss.
Skicka en kommentar