Den hundraåriga bussresan.

Jag åkte buss igår, från Kalix. Det är långt dit. Skitlångt. Ännu längre blir det när bussen inte åker raka vägen, som ändå är 60 långalångalånga mil. Nää. Den ska in och vända vid varenda liten mjölkpall som går att återfinna norr om höga kusten. Sikeå, Bygdeå, Råneå...alla orter på eå som finns. Så istället för ödmjuka 6 timmar som man "kommer undan" med via bil så tar det 9 (NIO!) svettiga och träsmakarslade timmar.

Släng sedan in att både radion och tv:n i bussen inte fungerar SAMT ett sprattlande, sprudlande idrottslag från Sundsvall som gärna skrattar högt och delar helganekdoter med varandra och resten av bussresenärerna.

Resan tog som aldrig slut. Jag blev folkskygg på kuppen. Förstod inte att det bara var mina egna tankar jag hörde när jag väl var hemma.

Ännu roligare blev det när jag slog en vänskaplig signal till Thomas som på frågan om vad han gör svarar: "Sitter i SOFFAN i Corrodeds TURNÉBUSS och dricker en bärs...och Jens ligger på golvet med en laptop på magen och funderar på att lägga sig i SÄNGEN istället...." USCH!

Hysteriskt.

Mjaaee.. Jag kan ju slå ett slag för flyg eller bil eller tåg (Långsele-Luleå) om nån av er, mina fina vänner, faktiskt ändå kommer och hälsar på mig uppe i midnattssolens land.

Idag har jag jobbat bort en tiondel av den tid som jag har kvar i K-fors/Slå innan jag drar mot de sälla jaktmarkerna. Nio pass kvar.

Tchüss.