onsdag 15 december 2010

Julmat.

Var på julbord igår. Och det är ju gott. Festligt? Njaae? Det är ju meningen att det ska vara festligt. Och på så vis är det ju hela kombinationen med all mat och det fina upplägget som gör det festligt. Men själva ingredienserna? Prinskorv...skinka....annan korv....sill....sill....sill....ägg...potatis, vanlig kokt.

Jag är verkligen inte den som är otacksam, måste jag trycka lite extra hårt på. Och jag tycker om julbord,det här är inget gnäll (så kommentarer som "men ät inte då!", kan besparas..). Det enda jag menar är: Är fest = prinskorv? Och potatisgratäng med anjovis?

I och för sig snittar man ju ändarna på prinskorven till julbordet, så det blir finprinskorv istället för vanlig ordinär tisdagsprinskorv. Man spexar till det.

Ägg, hårdkokt = frukost.
Ägg, hårdkokt men delad itu, med en klick majonäs på = fest.

Risifrutti = mellanmål på jobbet
Ris a la malta= festlig efterrätt.

Skinka, kokt och skivad = pålägg på morgonmackan
Skinka helkokt = Fest.

Och denna ekvation gäller inte bara julen. Påsk och midsommar = fest = festmåltid = snittad prinskorv och ägghalvor. Och nubbe. Icke att förglömma.

Vore det helt fel att föreslå en förändring? Varför äter vi annars oxfilé och annat lyx när vi vi spejsa till det. När vi går på restaurang. Varför beställer vi inte prinskorv när det finns plankstek på menyn? När vi ändå ska vräka i oss och fira vår största traditionella högtid? Svaret är väl helt enkelt att det ska vara så för att det alltid varit så och så ska det alltid vara.

Vi är konstiga, vi.