torsdag 15 maj 2008

Sanningens ögonblick baby.

Det pågår en debatt om tv-programmet "Sanningens ögonblick", som går på femman. Debatt, eller debatt...men folk tycker till om det på SUPRISE: aftonbladet.se.

I en undersökning som aftonbladet gjort visade det sig att de flesta som tycker något om programmet tycker att det är förnedrings-tv. Vart då? Undrar jag. Har folk ställt upp får de väl skylla sig själva? Är det inte så? De vet ju precis vilka frågor de svarat på, och vad de har att vänta sig...så. Jag förstår inte riktigt vid vilken tidpunkt det är synd om de här människorna som ställer upp. Kanske för att de inte förstår bättre, men det tåls ju att diskuteras.

Idag har jag och Mikael (en i korridoren) städat. Jag skurade spisen och kaklet i köket och gjorde så fint. Men en viss annan herre kom in med sina sunkiga, äckliga kläder och naglar och lagade sin mat (som är densamma VARJE dag, utan överdrift) och lämnade spill på spisen och runt diskhon. Ska det vara så svårt att torka upp efter sig? Hade den här människan gett skenet av att vara en normal människa hade jag pratat med honom, men nu är han ju lite....näe...extra speciell så jag står ut ett tag till.

Den här människan ser alltså ut så här för att klargöra det hela:

  • Gula byxor (nästan genomskinliga av fett eftersom han inte har bytt någonsin...jag drar iallafall den slutsatsen med tanke på att han inte haft något annat på sig sedan jag flyttade in i Januari)
  • Grön tröja (med samma symptom som byxorna)
  • Långt, svart, fett och stripigt hår.
  • En plastpåse(!) på huvudet, som han har på sig när han tror att ingen ser. Han sliter kvickt av sig den när han märker att man kommer in i köket.
  • Lååånga naglar.
  • Varje dag äter han en middag som består av: stekt varmkorv och broccoli med pastasås och pasta.

Ja, se människor.

Inga kommentarer: